Julen 2013

Det är ruskigt vad dagarna fullkomligt flyger iväg. För en vecka sedan satt jag i mormors vardagsrum och njöt av hennes ostkaka, det känns som att det var igår, jag önskar att det var idag för småländsk ostkaka är något av det bästa jag vet. Högst meningslös information, jag vet.

Vad har hänt under julen 2013? Först spenderades julen hemma hos päronen i Småland där det var stor familjesammankomst, alla syskon med familj samlades och umgicks under tre dagar. Det är inte helt enkelt att samla alla familjemedlemmar nuförtiden då vi alla bor på olika håll och det krävs en del planering för att det ska funka, men i år gick det.

Julaftonsmorgon inleddes med den traditionella jullöpningen, de senaste åren har jag fått springa själv, men i år fick jag sällskap av min bror och hans polare. Det var kanonväder att springa i, ett par plusgrader och lite regn, optimalt för löpning (om man är rätt klädd vill säga). Det blev en runda genom hela stan på ca 7,5 km, lagom helt enkelt. Resten av dagen bestod av förbereda mat, äta mat, plocka undan mat, fika, paketutdelning, paketöppning, äta lite mer, spela sällskapsspel, en ganska typisk jul i vårt hus. På juldagen åkte vi tillbaka till Skåneland och jag fick till ett längre löppass. Det var inte planen ifrån början, för jag vill minnas att jag skrev här för ett par veckor sedan att jag ska ta det extremt lugnt med löpningen och inte gå ut för hårt. Jo, det går sådäääääär, jag har fuskat lite, men nu är jag väldigt observant på stelhet/ömhet så att det inte går åt fel håll. Hur som helst, 12 km blev det hem till Limhamn där julaftonsfirande nr 2 ägde rum (löpningen gick för övrigt bra, det enda som strejkade lite var vadmusklerna).

Barnen i familjerna Hermansson påverkas av syskonens/föräldrarnas IM-satsning, burpees i vardagsrummet :-)

Det här med att vila under julen och bara umgås har aldrig varit min starkaste sida. Att sitta still och äta timme in och timme ut blir jag väldigt rastlös av och jag behöver en dos av frisk luft och lite svettdroppar emellanåt. På annandagen tog jag därför en runda med min racer, det kryllade inte direkt av människor ute på vägarna, en cyklist mötte jag på hela sjumilarundan. Rundan blev en variant av Skåne-turen som vi körde med klubben i höstas och även en tur som jag cyklade med Franz tidigare i höst. Den innehåller en blandad miljö med både backar och flacka partier. Efter cyklingen blev det inte många knop gjorda, mat och gottegott avslutade kvällen.

Brorsan säger alltid att jag borde ha med lite choklad som nödproviant vid cyklingen så vid den här rundan laddade jag med två stycken

I fredags kom jag på något mirakulöst sätt iväg på morgonsimning 06.00. Efter min simning i måndags var jag ganska sugen på att simma igen (trodde aldrig att jag skulle längta efter simning). Det är så skönt när man väl kommer igång, jag har även märkt att simning är fantastiskt när kroppen är stel, det mjukar upp kroppen. Efter en timme var jag nöjd, avverkade 2100 meter med lite blandade övningar.

Ja det var väl i stort sett det hela, inga direkt stora nyheter att berätta ifrån träningsdelen. Kroppen börjar äntligen komma tillbaka till dess vanliga nivå, knäet är betydligt bättre och löpningen börjar komma igång. Simningen fortsätter jag att traggla med. Nästa mål är 1500 meter, vilket jag tror kan klara ganska snart.

Året har inte många dagar kvar nu, 2014 blir ett spännande år, precis som 2013. De stora händelserna är så klart IM i Köpenhamn, men även inflyttningen i vårt hus. Jag ser fram emot båda sakerna enormt mycket. Sen kommer 2014 bjuda på många andra roliga happenings tror jag. Med det sagt får jag nog säga att vi hörs nästa år. Imorgon går bilen (ev cykeln) till sommarstugan där nyår ska firas. Det blir massvis med god mat och dryck, trevligt umgänge och allt som hör nyår till.

Gott nytt år på er alla!

Glädje - Ilska - Glädje

YES YES YES idag gjorde jag det! Mitt mål att klara crawla 1000 meter innan årets slut uppnåddes. Syskonen Hermansson hade bestämt att idag (måndag) så skulle vi alla tre åka till vårt gamla Familjebadhus och simma. Jag hade också bestämt att försöka ge mig på 1000 meter crawl. Att crawla 1000 meter är för mig som nyss börjat crawla en stor utmaning. Innan vi kom dit var jag sådär sugen, det kändes inte som att kroppen skulle klara av distansen, men jag vet att mycket sitter i hjärnan och väl på plats så bestämde jag mig för att ta det längd för längd. Vi lyckades få till en snabbana så vi hade en hel bana för oss själva vilket underlättade otroligt mycket.

Jag började simma och simma och helt plötsligt så hade jag simmat mina 40 längder (25-metersbassäng), körde två extra så när jag stannade hade jag simmat 1050 meter och det fanns kapacitet för mer, men vi hade lite andra idéer för oss så jag stannade. Efter denna del drog vi nämligen på oss våra våtdräkter. Jag har inte tidigare simmat med min våtdräkt så jag var väldigt spänd på hur det skulle kännas då Franz har testat att simma med sin och han sa att flytförmågan är helt annorlunda, det hade till och med varit att han sparkade luft ibland. För mig lät det väldigt bra då jag har problem med att inte få upp kroppen i en bra flytnivå när jag simmar utan våtdräkt.

Efter en hel del kämpande med att få på sig dräkten kom jag äntligen i vattnet, det kändes som att jag hade en jätteflytväst, sjukt märklig känsla. Efter lite längder fram och tillbaka simmade vi 500 meter, det gick i princip utan problem. Det var en annorlunda känsla att simma med våtdräkt, helt klart, men jag antar att det är en vanesak. Det som var bäst var att jag fick upp kroppen mot vattenytan och behövde därmed inte kämpa så vansinnigt mkt med benen för att hålla mig uppe, det sköttevåtdräkten. Det var dock lite svårt att sträcka ut ordentligt, men det berodde nog mest på att jag inte fick upp dräkten ordentligt över armarna. Jag tror den töjer sig efter att jag använt den ett par gånger.

Det var så kul att jag klarade dels 1000 meter och sen kunde simma med min våtdräkt. Det behövdes en sådan boost för mitt simsjälvförtroende. Tiden blev 21:50 för 1050 (20:49 1000 meter) och 500 meter i våtdräkt gick på 9:30.

Min glädje raserades dock när jag kom hem för någon gång mellan packning av väskan i badhuset och uppackning av väskan hemma så var jag oförsiktig och råkade spräcka glaset på min pulsklocka. Ilskan kom som ett brev på posten, det är så typiskt att någonting sådant ska hända. Jag använder aldrig min pulsklocka när jag simtränar, men just idag tänkte jag prova eftersom jag ville klocka mig på simningen. Det blev ett högt pris jag fick betala för att simma mina längder. Nu vet jag ju inte alls vad det kommer att kosta (om det är möjligt) att laga klockan, men värsta scenariot är ju en ny och det ligger väl på en ca 3000 kronor :-(

MEN, jag ska inte låta detta förstöra julfirandet utan jag får helt enkelt ta det som en läxa och ta lärdom av mitt misstag. Julen erbjuder så mycket roliga saker så att hänga upp sig på en materiel sak är bara idiotiskt. Jag kan glädja er med att jag provade springa igår (nej, jag kan inte hålla mig borta ifrån löpning när jag är hemma i skogarna i Småland) och det gick jättebra. Bra tryck i ben och inga känningar någonstans.

Nu ska jag fortsätta njuta av julen i Småland, mycket av förberedelserna är klara, igår var det sillinlägg och köttbullebak på schemat (med paus för besök hos mormor för ostkakefika), idag har det gjorts tjälknöl och cupcakes, ska även slänga ihop ett bröd ikväll också sen är det mesta redo inför julafton som kommer att firas på traditionellt vis; en julaftonslöp på morgonen och sen är det förberedelser inför jullunchen, därefter är det matkoma fram till annandagen ungefär :-)

GOD JUL!

Tomtar och gottebord

Cupcakes à la Faster Julia och syskonbarn

3:e advent

3:e advent

Julen närmar sig, idag är det visst 3:e advent. Vart december tog vägen det vet jag inte, på ett sätt är jag glad att tiden går fort för då kommer 1:a april snabbare (då får vi äntligen flytta till vårt nya hus), men samtidigt vill jag att framförallt helgerna ska vara så länge som möjligt. Ikväll firar vi tredje advent hemma i Limhamn. För mig blir det som en vanlig söndag det vill säga simträning mellan 20-21. Det blir sista tränarledda träningen på ett tag så det gäller att suga in alla tips och tricks nu ordentligt. Nästa söndag kommer jag sitta i en fåtölj alternativt stå i köket och förbereda inför julen, hemma hos mamma och pappa så då blir det ingen simträning. Det kommer dock bli simning under dagarna hos päronen, jag och bröderna ska nämligen ge oss på masterdistansen 1000 m crawl, det kommer bli en utmaning kan jag säga, men en kul utmaning.

 

Igår var det spinning med klubben, jag älskar de passen. Att sitta i en spinningsal med 20 andra triatleter och köra på är ett sant lördagsnöje. Sen att det är jobbigt som f*n det är bara ett plus i kanten ;-). Cykling fungerar hur bra som helst för mina ben. Efter passet visade instruktören en liten kort filmsnutt ifrån Ironman CPH, gissa om jag blev taggad? Jag längtar verkligen efter den dagen, det kan låta helt galet i vissas öron, men inte i mina. Det kanske verkade på mitt förra inlägg som att jag nästan gett upp min satsning, men det ska ni veta att jag INTE gjort. Jag har bara insett att jag måste lägga om och ompriorietera min träning lite grann.

 

Idag fick jag till 90 minuters crosstrainer, det är inte ett söndagsnöje, det är så trist att stå inne på ett gym och trampa runt runt, runt, svetten rinner och ingenting roligt händer. Tre avsnitt Sex and the City fick göra mig sällskap, undrar hur många gånger jag sett den serien nu?! Jag började titta på Breaking Bad tidigare i höstas, men den serien har inte fallit mig fullt i smak. Det händer liksom ingenting. Om någon har ett bra tips på en serie som jag kan ha att titta på under mina timmar på crossen, samt även cykelpass på trainern så är de varmt välkomna.

Julpyntat och klart

 

Nu ska jag njuta av det vackra julpyntningen som mina svärföräldrar gjort. Hela huset har julstämning och det doftar ljuvligt av granarna som sattes upp idag. Tänk om det bara hade varit snö ute också, men det är ju till att önska lite väl mycket.

 

 

 

 

 

Ett steg fram, två steg bak

De senaste månaderna har helt ärligt inte gått som jag önskat. Jag har som ni vet dragits med ett vänster knä som krånglat och jag har inte riktigt fått en fastställd diagnos på vad det handlar om. Sjukgymnasten och även min massör tror att det är muskulärt, mina muskler är så strama vilket då orsakar smärta. Detta låter helt logiskt i mina öron och lösningen på problemet handlar i mångt och mycket om stretcha och tänja ut mina muskler.

Jag har inte stretchat särskilt mycket genom åren, eller jag har stretchat, men det har mest varit några minuter direkt efter träningen, men med den mängd träning som jag utsätter min kropp för så kan det vara så att jag behöver/har behövt ännu mer för att inte musklerna ska bli för korta. Nu är det som det är och jag kan konstatera att min kropp behöver tänjas för jag vill få tillbaka min normala funktionalitet. De senaste dagarna har jag nämligen fått ta ett stort steg tillbaka i min träning. Jag har som jag skrivit tidigare, börjat springa igen och även fast jag själv tycker att jag tagit det långsamt så kan jag erkänna att det nog gått lite för fort fram iaf. Men jag har aldrig känt av knäna vid löpning och har kört på lite extra hårt kanske. I måndags så stelnade hela vänster knä till och jag har varit rejält öm och lite svullen, har inte kunnat gå ordenligt heller. Vad det beror på kan jag spekulera i fram och tillbaka, men det kan handla om slarv med stretching och en ökad träningsmängd, främst med löpningen.

Slarv med stretching? Jag hade ju lovat att jag skulle jobba med stretchingen efter ordinationer ifrån sjukgymnasten?! Jo, men jag har slarvat, jag har gjort som jag alltid gör. I början tar jag det lugnt, men sen när jag märker att det känns bra då ökar jag på rejält istället för att öka det gradvis. Det har hänt tidigare och det har hänt igen.

Därför har jag nu lovat mig att verkligen köra en gradvis ökning av löpningen. För tillfället väntar jag ut stelheten och ömheten och avstår helt ifrån löpning (annan träning förekommer). När jag väl börjar springa så är det korta pass som gäller, jag får helt enkelt acceptera det.

Som ni förstår så är inte detta alls enligt min träningsplan, den innehåller ju en mängd timmars träning, men jag måste helt enkelt omprioritera nu och jag kommer att satsa på mycket simning, stretching/rehab, styrka och därtill några pass cykling, crosstrainer och vila. Ingen löpning tills jag känner att knäet, eller musklerna blir bättre och mjukare. Det är fortfarande många månader kvar och om det blir en IM så har jag ändå gott om tid på mig att träna. Nu gäller det att bygga upp det som är skadat så att jag blir hel. Jag skriver "om det blir en IM", för jag tänker inte äventyra min kropp för att genomföra loppet om det inte känns 100 procent. Så viktigt är inte loppet.

Det känns lite tufft att skriva detta inlägg för på något sätt så avslöjar jag någonting som jag själv inte vill erkänna, men samtidigt så är ju bloggen ett sätt för mig själv att dokumentera min utveckling och då känns det ärligt att skriva hur det nu ligger till.

Så med detta sagt så tar jag nya tag och kämpar vidare. Denna veckan har varit en lugn träningsvecka och kommer fortsätta i det spåret. Den kommer förhoppningsvis sluta med tre simpass, ett spinningpass, ett par styrka/bålpass och ett par timmars stretchning. Mkt i mångas öron, men lugnt i mina.

Imorse blev det ett crosstrainerpass och det kändes mkt bra, vänsterbenet börjar komma tillbaka på banan igen. Ikväll ska jag njuta av att helgen har kommit, njuta kommer jag göra iform av rött vin, god mat och godis, det är en mycket lyckad kombination och bra laddning till morgondagens spinningpass. Sedan ska jag nog försöka göra någon form av julgodis i helgen. En kollega gav mig en massa bra recept och gottegris som jag är måste jag ju prova.

Trevlig helg!

I'm like a machine :-)

Efter veckor av crawlande och crawlande har jag nu äntligen kommit till någon slags brytpunkt i simningen. Jag tror det kom i samband med att jag klarade mina 800 meter för snart två veckor sedan. Det gav helt klart mitt självförtroende i simbassängen en push framåt och jag får faktiskt erkänna att jag tycker att det börjar bli lite roligare med simningen nu. Vi får väl dock se hur länge det varar, men de senaste två passen har gått betydligt bättre än väntat och jag har känt mig som en maskin i vattnet som bara kört och kört (läs det med viss ironi).

I tisdags fick jag och brorsan till ett pass i badhuset i Sunpan, jag har haft tre dagars utbildning i Stockholm och det var ju i princip självklart att vi skulle träna något ihop och det blev simning. Det kändes ovant att simma i en bassäng där det även pågick motionssimning, förstå mig rätt nu, men jag är ju van att simma med klubben och där är alla ganska snabba, plus att det inte brukar vara direkt överfullt på banorna, det är en fröjd och stor fördel. Här var det blandade hastigheter vilket gjorde att vi fick parera mer och ibland pausa längre än planerat. Överlag gick det dock bra. Vi körde ett pass om 2000 meter med i princip bara crawl. Det gick helt klart över förväntan, jag kände mig aldrig direkt trött och simmade de längre distanserna (300 meter var det längsta) utan några större svårigheter. Tekniken behöver vi inte diskutera, den kan jag inte kommentera, men orken och styrkan har definitivt förbättrats. Det blev dock aldrig av att vi studerade varandras tekniker jag och brorsan, men vi kände oss båda starka vilket var kul. Han har ju en klar fördel i simmomentet eftersom han simtränade när han var yngre, men jag kommer :-)

Imorse på simpasset kom maskinen igen, musklerna var trötta efter tisdagen, men trots det så körde jag bara på. Längsta distansen var på 400 meter och det gick helt okej, kan till och med varit så att jag simmade 450 meter för jag tappade räkningen. På söndag är det simtest, 400 meter, har väl egentligen inte några större tidskrav på mig själv, men det ska bli kul att ändå se vad jag kan prestera. Jag inväntar också feedback på min filmning som jag gjorde för ca två veckor sedan, det ska bli väldigt intressant och roligt att höra, jag vill ju utvecklas.

Nog om simning, nu har jag tänkt spendera ett par timmar på gymet, stormen Sven har ju kommit till Sverige vilket gör det lite problematiskt att träna utomhus, tanken fanns, men det känns dumdristigt att ge sig ut och jogga i den här stormen, även fast vind ökar träningseffekten. Jag har tagit mitt förnuft tillfånga och kör lite styrka och löpband sen istället, det ska nog också ge lite effekt.

Hoppas ni alla får en mysig torsdagskväll!

1:a advent

Så var det december månad å det börjar närma sig nytt år. Jag fattar inte vart 2013 tagit vägen, jag minns 1:a advent 2012 som att det var igår. För ett år sen var det snökaos, eller kaos kanske det inte var, men det kom i alla fall snö och det var mer vintrigt än vad det är idag. För min del så behöver inte snön komma till Skåne ännu, jag är ganska nöjd med att det är torrt och fint ute för då kan jag fortfarande cykla utomhus, det gör mig inte så mycket in det är kallt, kan alltid ta på mig mer, men när vägarna har fått salt på sig, då är det inte lämpligt att cykla, men än så länge är det lugnt :-)

Denna helgen har varit en riktigt pysslarhelg och självklart lite inslag av träning. Lördagen började på ett gammalt hederligt sätt med en morgonjogg (dock kortare än vad den brukar vara) inom bageriet för inköp av frukostbullar och sedan var det spinning med klubben på förmiddagen. En helt perfekt start på helgen. Sedan fortsatte det med lite fönstershopping till vårt nya hus. Vi vill ju köpa hur mycket som helst, men det är ju inte rimligt, men det går ju drömma sig bort lite grann. När drömtittandet var slut så gick jag in i rollen som bagare.

Resten av lördagseftermiddagen spenderade jag i köket och bakade. Det blev saffransbullar med vanilj, enligt detta recept: http://www.ica.se/recept/saffransbullar-med-vanilj-714255/
De är så fantastiskt goda och de innehåller absolut ingenting nyttigt, helt perfekta med andra ord :-).

Därefter blev det även pizzabak som också blev riktigt lyckat. Min käre svärfar sa att det var den godaste pizzan han ätit någonsin, det måste ju varit ett bra betyg. Lägg därtill lite Ben&Jerrys glass så kan ni förstå att lördagen var väldigt lyckad.

Idag startade jag söndagen med ett pass på gymet. Planen var att köra distanspass på något sätt. Först blev det en runda på löpbandet och det kändes riktigt bra. Benen var verkligen med och inga känningar i varken knä, vader eller hälsenor. Lite över 6 km fick jag till. Jag valde att inte pressa mig för mycket på löpbandet (har ju nyligen kommit igång med löpningen igen) utan avslutade gympasset på crossen. Fick ändå ihop ca 70 minuters träning, lite kortare distanspass än tänkt, men det är ju inte hela världen. En skön start på dagen hur som helst, som sedan fortsatte med brunch i goda vänners sällskap och avslutas nu med 1:a adventsfirande. Det blir ingen simning ikväll, jag har bestämt mig för att fortsätta mysa. Imorgon åker jag till Sthlm för utbildning i tre dagar så lite hemmatid kan jag behöva.

Nästa vecka blir det lite pusslande med träningen. Ska som sagt till Sthlm i tre dagar, får se hur jag lägger upp träningen där, beror lite på hur schemat ser ut. Det blir ett simpass med brorsan på tisdag i alla fall, det ser jag fram emot. Nu ska jag snart sätta mig ned och äta adventsmiddag, oxfilé, mums.

Hoppas ni alla har en härlig söndag!

Saffransdegen är redo för utbakning

Resultatet blev fantastiskt goda bullar