Att jag aldrig lär mig

Många tror nog att jag är superplanerande och strukturerad i alla situationer, men jag ska berätta en hemlighet för er: det är jag inte alltid. Nu ska jag berätta en typisk situation i Julia Montgomerys liv.

Torsdag morgon kl 04:40. Klockan ringer, jag är snabb på snoozeknappen, somnar om i 9 min till, om jag missar snooze så har jag nästa klocka som ringer 04:50. När nästa klocka ringer vrider jag lite på mig och ojar mig över att jag nog faktiskt är lite trött, men envis som jag är så går jag upp. I dvala stiger jag ur sängen, drar på mig mjukiskläder och går till köket för att göra iordning frukost. Planen är att cykla till jobbet och då behöver avfärd ske senast 06.00 för att ha lite marginal beroende på vad som kan hända.

05.00 är jag i köket och gör iordning frukosten. Jag prioriterar alltid frukost och så även denna morgon. Jag tycker att jag har god tid på mig och stressar för all del inte. 05:20 fyller jag vattenflaskan och börjar göra mig iordning för avfärd. Först ska jag borsta tänderna och sen måste jag packa min ryggsäck också (för den har jag inte packat kvällen innan, vilket kanske vore smartare). Därefter börjar jag leta fram mina cykelkläder som ligger i en stooor nytvättad tvätthög. Till slut hittar jag alla delar och är så gott som redo för avfärd. Klockan 05:45 tar jag ut cykeln ifrån förrådet, först måste jag pumpa däcken, vill ju inte vara med om samma äventyr som förra torsdagen, så det är bäst att ha välpumpade däck (detta kunde jag ju också gjort kvällen innan, men icke). Därefter kommer jag på den briljanta idén att jag ska montera på tempopinnarna så jag kunde prova hur det var att cykla med dem, det ska väl inte vara så svårt.

Jag har nämligen lånat två par tempopinnar, det första paret fick jag inte på, verkade inte passa (vilket jag iofs tror att de gör bara jag ger det lite extra pill), så efter att försökt skruva ihop dessa bytte jag till de andra pinnarna. Får på första utan problem, när jag ska sätta på den andra tappar jag ena skruven som på något mirakulöst sätt lyckas hamna mellan två stenplattor och jag får inte upp skruvjä***n. Det innebär att jag måste lyfta upp hela plattan från marken för att få tag på skruven. Puh, det gick bra, men jag blev jätteskitig så var tvungen att gå och tvätta av all jord. Springer till baksidan för att skölja händerna i utomhuskranen, jag är inte beredd på att det har varit minusgrader inatt och uteplatsens golv var snorhalt så jag trillar ju såklart och slår i armbågen, aj som s***n.

Hur som helst, till slut får jag på pinnarna och kan bege mig iväg, med en skarpt ömmande vänsterarm ska tilläggas, klockan visade 06:15 så det blev inte riktigt enligt plan, men jag hann ändå till jobbet :-)

Varför lär jag mig aldrig att inte hålla på med saker i sista sekund? Oftast får jag dessa idéer när jag tycker att jag har gott om tid, hade jag istället optimerat min morgon så hade jag kunnat sova lite längre eller kommit iväg tidigare till jobb. Jag kan bli trött på mig själv ibland, men jag tror det ligger lite i min familj, mina bröder har också en tendens att göra vissa saker i sista sekund.

Nu ska det tilläggas att jag är inte så här hela tiden, men det finns helt klart en förbättringspotential kring mitt tidsutnyttjande.

Hur gick cyklingen då? Jo, den gick bra, det var skönt att cykla och ligga i mer tempoposition. Vad jag inte tänkte på imorse var att det är löptest ikväll, hej pigga ben! Jag får helt enkelt tänka att löptestet motsvarar min löpning efter cykling på tävling, benen är nog riktigt stumma då nämligen :-) Det är ju trots allt triathlon jag håller på med!

Det skånska vårvädret

Det verkar visst som att mina inlägg nuförtiden innehåller väldigt mycket väderinformation, men det är ju faktiskt så att många av mina träningspass utförs utomhus och då påverkas jag ju starkt av vädret.

Vad är det nu som vädret har gjort då? Jo, igår var det tisdagsintervaller med klubben. Tusingar stod på schemat. Detta är intervaller som jag har stor hatkärlek till. Det är grymt jobbigt, men jäkligt effektivt. Eftersom tisdagens intervallpass heter långa intervaller så innebar det ju igår att det var ganska många tusingar som skulle springas. I vanliga fall kanske jag springer (när jag väl springer tusingar) 5-6 st, men igår avverkade jag 11 och detta gjorde jag i sällskap med kraftig blåst och regn. Till en början så kändes det inte som att det regnade eller blåste särskilt mycket, men när vi hade sprungit några intervaller, då märkte jag hur mycket det faktiskt regnade och kylan blev alltmer påtaglig ju längre in i passet vi kom (såklart). De sista intervallerna var inte alls roliga, jag hade helst velat vika av efter 7-8 st, men pannbenet (envisheten) och mina andra vapendragare pushade mig att köra några till. Efter 11 gav jag mig, vissa körde ett varv till men jag var nöjd. Knäet värkte, ryggen värkte och jag var iskall. Jag tackade mig själv att jag hade varit så pass duktig och lagt ned regnkläder i min ryggsäck för det gjorde att jag inte frös alltför mycket på vägen hem, förutom om händerna. På vägen hem var allt jag kunde tänka på en varm dusch och mat, vilket satt som ett smäck väl hemma.

Just efter såna här pass så är det extra skönt när man väl är klar dels på grund av den fysiska tröttheten som man förhoppningsvis får, men också pga vädret. Nu hoppas jag att jag ska få lite bra utomhusträning i behagligare väder de närmsta gångerna, imorgon torsdag vet jag dock att jag kommer få kämpa i motvind för då är planen att cykla till jobbet och det ska vara nordliga vindar, men vad gör man inte för lite cykling. I söndags hade jag iofs bra väder, då sken solen till och från och jag fick avverkat 20 km utan problem. Peppar peppar, men kroppen svarar väldigt bra på träningen nu. I måndags fick jag även en mycket bra bedömning av min sjukgymnast, han sa att mina vader var betydligt bättre och att de i princip var normala. Ja, alltså så normala som ett par vader borde vara när man tränar så pass mycket som jag gör för tillfället :-). Jag har känt att det blivit betydligt bättre de senaste veckorna så allt nötande ger ju resultat.

Denna vecka är en återhämtningsvecka med lite lugnare träning. Imorgon torsdag är det löptest och på söndag är det simtest 400 meter. Denna gången är det simtest med våtdräkt, det ska bli väldigt intressant och se om man är något snabbare med våtdräkten på. Senast simmade jag på 7.23, nu förväntar jag mig en sluttid på långt under 7 minuter :-)

Utöver dessa testpass så blir det/har det blivit simning (1-2 pass), löpintervaller + ett långdistans, gym samt cykling (1-2 pass). Det låter kanske inte mycket lugnare, men intensiteten på passen är något lägre samt något kortare distans. Nästa vecka kommer nog också bli lite lugnare då vi äntligen ska flytta in i vårt hus. På tisdag får vi tillträde, men den officiella flyttdagen blir fredag 4/4, som jag längtar :-). Hur träningen ser ut i nästa vecka, det får jag helt enkelt se, några pass ska jag allt kunna få till.

Punka å motvind

Idag blev en dag då mitt tålamod verkligen sattes på prov. Jag hade bestämt mig för att cykla till Eslöv idag istället för imorgon fredag då jag ska arbeta i Malmö imorgon. 

Väderleksrapporten visade västliga/sydvästliga vindar vilket innebär medvind :). Klockan 06:05 rullade jag iväg imorse laddad inför en cykeltur. Hade tänkt dra på lite extra också just idag. När jag kommit ca 5 km körde jag på något å bakdäcket sa pang direkt, faaaan tänkte jag då, punka. Så det var bara att hoppa av cykeln å byta slang. Det gick hur bra som helst, dock hade jag stora problem med att få luft i däcket, min lilla pump är värdelös. När jag tyckte att jag hade tillräckligt för att iaf kunna cykla fortsatte jag min cykling. 

Jag tillät mig inte bli knäckt av stoppet, vilket jag lätt hade kunnat bli, utan tycker att jag var vid gott mod hela vägen till Eslöv. Jag vågade dock inte trycka på alltför mkt pga mitt icke-särskilt-pumpade bakhjul. När jag kom fram till jobbet kunde jag pumpa upp däcket, då vi har en cykelpump på kontoret. Jag gjorde cykeln redo för nya äventyr.

Jag bestämde mig nämligen för att även cykla hem idag. Klockan halv fyra när jag åt mellanmål tyckte jag att det verkade vara en kanonidé, trots att jag visste att det skulle bli motvind. Två timmar senare när jag satt på cykeln å befann mig någonstans mellan Eslöv å Lund, då tyckte jag inte att det var en kanonidé.

Det blåste å blåste å när man måste trampa i nerförsbackar, ja då tycker iaf jag att det är kämpigt. MEN jag lät inte vinden knäcka mig, visst skrek jag inombords några ggr men jag hörde oxå en röst som sa "motvinden är det som gör oss starka" å "motvind ökar träningseffekten". Till slut var jag i Malmö å totalt erbjöd dagen 9 mils cykling, check på den! 

Nu blir det soffläge resten av kvällen, imorgon är det simning på morgonen å löpning på kvällen. Är jag galen? Ja lite kanske :)

Vad håller jag på med egentligen?

Lördag morgon: jag vaknar och hör utanför hur det stormar ute. Fan tänker jag, jag som skulle cykla i eftermiddag :-(. I mitt huvud börjar jag lägga upp eftermiddagens träning som istället för cykling fick bli löpning på löpband och crosstrainer. 

Med de besluten tagna cyklade jag in till stan för lite förmiddagshäng med mina kära vänner, för att sedan cykla vidare till Runners Store och lite provning av nya löparskor. När jag cyklade in till stan märkte jag verkligen hur mycket det blåste och då kändes det ganska skönt att veta att jag skulle genomföra dagens träningspass inomhus sen på eftermiddagen. Så blev det inte.

När jag var klar på RS så frågade personalen vad jag skulle köra för träning idag, varpå jag svarar att jag hade tänkt cykla, men det blir inte så pga blåsten. Då tyckte han att jag skulle cykla ändå eftersom det är ju väldigt bra träning inför Kph. Sakta började mina planer förändras och väl hemma igen så bestämde jag mig för att cykla trots blåsten. Jag la rutten så att jag skulle få mestadels motvind i början och medvind hem. Detta innebar att jag cyklade Malmö-Lomma-Bjärred-Löddeköpinge-Furunäs. Upp till Lomma var det ganska lugnt, då var ju kroppen fortfarande pigg, efter Bjärred och vidare mot Löddeköpinge börjar det bli kämpigt, när jag tittade på min hastighet och såg att jag cyklade i ca 17 km/h då undrade jag seriöst vad jag höll på med. Det var fullt fokus att hålla cykeln i styr, jag är inte jättestor och en kraftig kastvind kan få mig på fall, men jag lyckades hålla mig uppe. I mångas ögon kan detta verka helt idiotiskt att cykla när det blåser så mycket, jag såg det som bra träning inför IM, plus att på vägen hem hade jag jättefin vind, då cyklade jag istället i 35 km/h :-). Nu var det inte storm ute, vilket det hade varit på natten, men det var ändå kraftig blåst, är det stormvarning då håller jag mig inne, jag äventyrar inte min kropp och hälsa för att få cykla.

Hela rundan blev totalt 7 mil vilket jag är mycket nöjd med, bra pannbensträning och jag får helt enkelt tacka RS för min tur, hade personalen där inte ifrågasatt min träning då hade det inte blivit cykling. 

Redo för en tur i blåsten, visiret nedfällt

Vände någonstans i Skåne, Furunäs står det visst på skylten 

Idag var det ett till pass på schemat som jag i efterhand kan igen ställa mig frågan "Vad håller jag egentligen på med"?, men ska man blir en järnkvinna, ja då får man träna i regn och rusk. Det var terränglöpning på Skåneleden med klubben. Trots regn och blåst var vi ganska många som samlades på Genarps IF kl 09.00 imorse för att avverka två timmars terränglöpning. Vi sprang en timme och sen vände vi, ett bra koncept enligt mig. Tyvärr var det riktigt halt och lerigt så det gällde att vara på sin vakt så att man inte halkade och trillade, eller trampade snett. Terrängen är riktigt backig så hela kroppen fick verkligen jobba. Mina ben kändes starka, men min högra hälsena blev trött efter en timme, men det var bara att vända om och springa hemåt. Jag sprang ihop med en annan som ska köra IM i Kalmar så det blev lite snack om IM på vägen och även lite målbilder när kraften började tryta :-)

Nu ska vader och ben få sig en ordentlig genomgång av massage och stretch så att de blir fräscha igen. Mina löparskor ska nog få göra ett besök i tvättmaskinen, de var vita imorse, bruna nu i eftermiddag!

Ej så vita skor efter två timmar gyttjelöpning

Helgen närmar sig

Så var det snart äntligen helg. Det ska bli riktigt skönt, hade hoppats kunna sova ut ordentligt både lördag och söndag, men sen kom jag på att på söndag är det långpass med klubben igen, kl 09.00 börjar vi springa med utgångspunkt Genarp, så ingen sovmorgon där inte. Imorgon ska jag dock sova lite längre, jag ska i alla fall inte gå upp före klockan 7 :-) Vad resten av helgen ska erbjuda är inte riktigt klart ännu. Hade hoppats på en cykeltur imorgon eftermiddag, men prognosen säger mycket blåst och regn, vet inte om jag har tillräckligt starkt pannben för det, jag får se helt enkelt. Jag skulle kunna gå och kolla in lite nya löparskor i alla fall, mina kära Saucony har inte långt kvar till sin pension så det är hög tid att kolla ut ett par nya. Det får nog bli ett besök på Runner Store imorgon och prova lite.

Vad har den här veckan bestått av då?
I måndags var det träningsfritt då passade jag på att besöka min sjukgymnast för lite vadbehandling. Jag hade bestämt mig för redan innan att inte köra någon behandling med nålar för jag känner fortfarande obehag efter förra behandlingen (*blink*). Nej men som ni vet så var förra behandlingen ganska brutal, men den gav resultat. I måndags blev det djup massage av vader och enbart fyra nålar, på övre delen av vaden, delen runt anklarna som han behandlade med nålar förra gången var mycket bättre så jag slapp mina nålar där, puh. Ny behandling igen om två veckor!

I tisdags blev det morgonsimning och sen intervaller med klubben på kvällen. Det var lite kortare intervaller än vanligt 10x5x40:20 vilket innebar 10 st serier där vardera serie innehöll 5 st 40s-intervaller å 20s joggpaus. Farten på intervallerna skulle vara tänkt mil-fart, vi sprang mellan 3:50-4:10. Det var ett pass som passade mig måste jag säga, jobbigt aboslut, men hanterbart.

I onsdags blev det gym på morgonen och lite lätt cykling på kvällen, jag var ganska trött efter tisdagens intervaller så träningsmässigt var onsdagen ganska medioker, hade inte särskilt mycket tryck att ge, men så är det ibland.

I torsdags var det återigen morgonsim och på kvällen blev det Bodybalance, precis som förra torsdagen.

Idag har jag cyklat till jobbet =46 km, det blir nog bara det idag, känns lagom :-)

På väg mot tåget en tidig morgon i mars

I söndags var det våtdräktspremiär på simträningen. Det var riktigt roligt. Jag är än så länge väldigt nöjd med min våtdräkt förutom att den är lite kort, jag har trots det köpt en modell som ska vara längre i modellen, men det gäller nog främst längre ben, inte armar (jag har väääldigt långa armar). Nu har jag ju inte provat min våtdräkt i öppet vatten, men jag hoppas att den funkar bra där också för i bassäng är den kanon. Det är riktigt häftigt vilket flyt man har, man glider verkligen fram. Våtdräkten fick hänga med i ungefär 40 minuter sen kändes det som att kroppen skulle koka upp. Jag ser fram emot utomhussimningen nu, men det lär väl dröja ett par månader till. Jag är iaf redo utrustningmässigt sätt med våtdräkt, simglasögon och klubbbadmössa.

Jag bjuder på en oerhört snygg bild ifrån söndagssimningen (hoppas det är ok med dig Mette :-) ).

Jag och Mette är redo för bassängen, OBS så korta som benen ser ut att vara är dem inte, benen är extra uppdragna :-) Längden på ärmarna stämmer dock

En förmiddag i solen

I morse när jag vaknade såg jag genom förnstret hur solen sken från en klarblå himmel. När jag cyklade och köpte frukostbullar kände jag också hur skönt det var ute. Planen för dagen var spinningpass med klubben, men med strålande sol och hyfsad vind bestämde jag mig för att cykla lvg istället. Ett beslut som jag i efterhand är mycket nöjd med.

Det pratades om att det var typ vindstilla ute, nja, lite vind var det allt, västlig sådan, därför fick det bli ungefär samma runda som förra lördagen, fast jag vände inte i Höllviken utan cyklade ända ut till Skanör. Från Vellinge till Skanör hade jag motvind vilket var ganska jobbigt, framför allt för mina stackars öron. När jag däremot vände och cyklade tillbaka hade jag en fin medvind och jag höll ett tempo mellan 32-36 km/h. Behöver jag säga att jag njöt? Sorry klubben för att jag avanmälde mig ifrån spinningen i sista sekund, men dagar som denna måste bevaras på bästa sätt.

På två dagar har jag fått till två cykelpass utomhus, igår morse cyklade jag nämligen till jobbet, det var inte lika mycket sol som idag, men det var friskt och skönt ute. Mina höftböjare är nu liiite trötta, ovanan att cykla längre distanser märks av, men det ska vi jobba upp.

Skuggan hälsade på

Idag fick det bli den snabba hjälmen :-)

En sidoselfie nere vid hamnen i Skanör innan turen vände hem mot Limhamn

Nog om cyklingen :-). I torsdags fick jag för mig att gå på BodyBalance. Enligt mig själv så har jag blivit mer smidig, men den känslan försvann ganska snabbt på det passet. Herregud, jag är verkligen vig som ett kylskåp, kan inte någon förvandla mig till ett gummiband (i lagom dos då förstås) istället? Men jag ska inte låta stelheten vinna utan jag fortsätter kämpa. Stelheten som jag haft i mina vader börjar nu släppa, blåmärket på höger vad som uppkom efter massagen är fortfarande kvar, men vaderna i sin helhet börjar kännas lite mjukare. Jag har nu också infört nya arbetsskor på jobbet så att hela delen av mina fötter får arbeta, jag har nämligen märkt att när jag står upp och jobbar så har jag mer tryck på utsidan av mina fötter vilket genererat mer belastning på yttre delen av vaden. Skorna är jättesköna och väldigt snygga, särskilt om man har kjol på sig :-)

Nu ska jag fortsätta njuta av denna lördag.

Barfota på jobbet :-)

I did it again

Föregående vecka (vecka 9) var det återigen testvecka med klubben, detta inträffar var fjärde vecka. I vanlig ordning är det löpning (4,2 km alt 6,4 km) och simning 400 meter som testen är på. Löpningen blev tyvärr inte av för min del, jag befann mig istället hos sjukgymnasten och fick tortyrbehandling. Simtestet kunde jag däremot vara med på.

Sen jag började simma i september har jag gjort 3 st 400-meters tester, mina resultat har varit följande:
1. 8:23
2. 7:53
3. 7:30 (25-metersbana)

Det har varit en stabil sänkning av tiden, hur länge ska detta pågå kan man ju då undra? I början är det nog ganska naturligt att man sänker sig en hel del, men det kommer väl till en gräns när utvecklingen stagnerar. Jag kände inte igår att min tid skulle tangeras, men jag hade fel. 7.24 blev min sluttid. Om man jämför med föregående test så är det en förbättring med 6 sek, MEN då var det 25-meters bassäng vilket inte är samma som 50-meters. Jämför jag då istället med min andra testtid så är det en förbättring med nästan 30 sek!

När det kommer till IM så är det ju betydligt längre simsträcka (3,8 km) och då handlar det ju mer om uthållighet än fart, men jag tycker det är roligt att följa min utveckling även på kortare distanser. Jag har ju kommit att gilla simning mer och mer och vill gärna utveckla min teknik så att jag blir snabbare, då är ju 400 meter bra att ha som teststräcka. Nästa test är om 4 veckor, om jag förbättrar mig tills dess? Ja det får vi helt enkelt se.

I helgen blev det även landsvägspremiär. Vintern har lyst med sin frånvaro ett tag nu i Malmö och jag har varit sugen länge på att få komma ut och cykla (senaste utomhuscyklingen var 26/12-2013). I lördags fick jag till det. Det blev en av mina standardturer Limhamn-Höllviken ToR, kändes lagom att börja med en lite kortare runda (5,6 mil). Snitthastigheten landade på 28 km/h vilket jag är helt klart nöjd med, särskilt med tanke på bristen av cykling de två senaste månaderna. Tyvärr är inte alla vägar sopade ännu så det gällde att vara försiktig, men jag klarade mig utan punktering, puh. Det var väldigt skönt att få cykla utomhus trots att vinden gör det jobbigt, men det ökar ju träningseffekten. OM någon har en bra lösning på hur man kan få bort vindsuset i öronen vore jag tacksam för tips, det är nämligen väldigt jobbigt för huvudet när det blåser mycket.

Nu är iaf cykeln utomhusinvigd 2014, nu är min ambition att börja cykelpendla igen till jobbet. Minst 1 gång i veckan ska jag cykla till eller från Eslöv, när våren har kommit på riktigt kommer det bli ToR så mkt som möjligt. Cykling är ju härligt!