Det är många känslor som man handskas med efter man har
genomfört en stor tävling. Jag bestämde mig tidigt att efter Motala så
skulle jag ge mig själv ett par veckors fri lek. Dessa två veckor skulle vara
helt kravlösa och jag skulle träna och göra precis vad jag själv kände för just för att kunna låta alla känslor på något sätt landa. Det
har jag också gjort. Jag älskar ju som ni vet cykling och valde därför att
fokusera och leka lite extra mycket med just cyklingen. Förra helgen cyklade
jag långpass lördag (20 mil) och ett relativt hårt ”recovery-pass” söndag (det
innehöll glass och då är det i min värld ett lättare pass J ). Förra veckan
innehöll också mestadels cykling faktiskt. Kravlöst, men ändå med relativt hög
intensitet. I mitten på förra veckan bestämdes det att till helgen skulle det
köras ett långlångpass. Vad innebär då det? 22,2 mil var rundan ritad till.
Förra året cyklade jag som längst 21 mil och innan dess är det Vätternrundan
2012 (30 mil) som var min längsta cykling. Men jag gillar ju att nöta och
hängde därmed på.
Till en början var vi 10 personer som cyklade. 3 stycken
följde bara med en bit så vi var 7 st i princip hela rundan skulle man kunna
säga. Turen gick norrut mot Hässleholm. Det är inte så ofta som jag cyklar
norrut faktiskt. Det tar ett tag innan det kommer bra och vackra vägar, men ska
man cykla över 22 mil så kan man acceptera en lite sämre start. För vilken
runda det blev. Det är väldigt vackert att cykla norrut, mycket grönska, lite
backigare. Att det var strålande sol och helt ok vind gjorde ju inte saken
sämre, PLUS härligt sällskap. Vi var ett riktigt bra gäng som cyklade. Visst,
vi hade några felkörningar längs vägen (vi bytte faktiskt kartansvarig under
rutten
J ),
men i det stora hela var det kanon. Pga några smärre felkörningar blev rundan
liiiite längre än planerat så det slutade på 23.8 mil för mig när jag var
hemma. Då var jag lite mör
J
|
Vi cyklar inte bara på asfalt på våra långrundor, en hel del grus förekommer också |
|
Dagens guider |
I söndags hade jag först inga som helst planer på att cykla.
Hade lite ont i baken och mina baksidor var trötta. Sen runt lunch ser jag en
uppdatering på FB om att Ron ska ut och cykla 10 mil i stadigt tempo. Suget i
mig växte och 15 minuter senare hade jag bestämt mig för att följa med. Jag,
Ron, Simon och Erik körde en härlig 10-milare med pommes
frites-mjukglass-friterade ostbollar-kaffe-cola stopp i Trelleborg. Min bak var
öm, men benen var ändå med.
|
Glass med pommes frites eller pommes frites med glass i Trelleborg |
Så min lekperiod blev två veckor där jag simmade lite,
sprang typ inget och cyklade en massa, 96.62 mil landsvägscykling för att vara
exakt (det blev ju lite transportcykling och något spinningpass också
J vilket inte är med i
dessa 96 mil). Jag har också hunnit vara delaktig i ett otroligt häftigt
projekt som jag tyvärr inte kan berätta om, men jag LOVAR att avslöja allt när
det är release!
|
Det är lätt att glömma träna styrka under tävlingsperioden. Jag har under
de senaste dagarna blivit påmind om att det är dags att börja igen.
Den här övningen är enligt mitt tycke riktigt bra |
Nu är det dock färdiglekt och det är dags att på allvar
sätta igång träningen till nästa stora mål, nämligen VM i Ironman 70.3 i Zell
am See (fan jag fattar typ inte att jag VANN min AG på Mallis ännu...). Tempo
är ju det som gäller! Njut av vädret och ät mycket glass :-)
|
Solen skiner = linne |
|
Ni har väl inte missat att läsa intervjun med mig i "Kom igång med Triathlon" Ananrs får ni
se till att skaffa ett exemplar |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar