Att träna sitt pannben

Förra veckan fick jag verkligen pannbensträning. Alla mina cykelpass innehöll regn, regn och regn. Jag tror att många avstår från framförallt cykelträning om det regnar. Att cykla i regn är ju mer riskabelt då halkrisken ökar, sikten försämras avsevärt plus att man blir kall och blöt. Att ge sig ut och cykla när det regnar är ingenting jag heller föredrar, men ibland kommer man inte undan regnet.

Förra veckan var det en blandad kompott av otur och medvetet val. På onsdagen var det pendling till jobb och när jag begav mig hemifrån var det fint väder, nästan sol. Väderprognosen sa inte heller att det skulle regna, men när jag kom till Lund kom regnet och fortsatte hela vägen till Eslöv.


Såhär ledsen är man när man cyklat två mil i regn tidigt på morgonen

På fredagen när jag skulle cykla hem från jobbet var jag medveten om att jag skulle få regn, men det kom tidigare än jag räknade med. Precis vid avfärd från jobb kom det en skur, men den var inte långvarig. Sen fick jag nästan två timmars superfin cykling. När jag var i Löddeköpinge kom regnet. Det var inte lite regn som kom heller, det fullkomligt forsade ner. Från Löddeköpinge och hem är det nästan tre mil hem. Det var tre blöta mil kan jag säga.

I söndags sa prognosen regn på förmiddagen, men uppehåll på eftermiddagen. Söndagens cykling skulle vara testcykling för att hitta min tröskelnivå så att mina framtida cykelpass effektiviseras. För att slippa utföra testet i regn, valde jag därför att ge mig iväg efter lunch. Jag klarade mig dock inte undan utan fick en sträcka med regn, dock var det inte ens i närheten av fredagens skyfall så det störde mig inte så mycket.

Vad vill jag nu få sagt med detta? Jo, allt detta regn är för stunden jobbigt, men samtidigt är det bara regn och som jag nämnt tidigare så kan jag ju inte påverka vädret när jag tävlar. Regnet tränar mitt pannben! Skulle det vara så att det ösregnar på tävlingsdagen, ja, då gör det ju det. Jag ställer ju inte in mina tävlingar bara för det utan då får jag helt enkelt bita ihop och försöka prestera efter bästa förmåga.

Hur gick testet då? Jo, det gick nog bra. Kom fram till en tröskelpuls som hädanefter används som mitt "gyllene mått" för att planera mina cykelpass. För löpningen har jag ju värden ifrån mitt VO2-test att använda så det känns som att jag har lite verktyg att använda nu.

Nu har jag även fått mina nya klubbkläder, mycket snygga. Bjuder här på en sneak-peak av cykeltröjan!

Spegelvänt

Heleneholms IF Tri Team, yeah!!!

Och så en klassisk helbild framifrån