måndag 26 maj 2014

Det är inte alltid guld å grön skogar...


...men oftast :)
Nej, som rubriken säger så är det inte alltid tipp topp med träningen. Vissa pass går helt enkelt inte som man har tänkt sig och kan vara direkt hemska. Det är dock skillnad på att köra ett pass som är förbannat j**la skitjobbigt pga passets upplägg och att köra ett pass som är fruktansvärt pga andra omständigheter såsom smärta, vätskebrist, energibrist. Den senaste varianten hade jag i lördags.
Veckans långlöppass hade jag lagt till lördagen då jag hade ett tufft cykelpass i fredags em/kväll å ville vila från cykling en dag innan långpasset på cykeln skulle avverkas, det blev söndagens träning. Hur som helst, efter en stadig frukost så gav jag mig iväg, solen lyste med sin frånvaro å det hade precis dragit förbi några regnskurar, det var mao ganska sjysst löpväder. Planen var två timmar i behagligt tempo. I all hast tog jag inte med mig någon vätska. Detta var det största misstaget. Efter en timme började törsten komma (solen kom även fram då). En normal människa hade stannat på första bästa ställe för vatten, men inte jag. Nej, jag fortsatte springa (det ska oxå tilläggas att höger hälsena började strula lite grann). När jag var på Ribergsborgstranden började jag bli duktigt törstig, då hade jag bara fokus att komma hem. Min löpteknik den sista halvtimmen var dålig, mkt dålig. Väl hemma hinkade jag i mig vatten, cola, lite mer vatten och senare under eftermiddagen även Resorb (efter läkarens tips). Tack och lov återhämtade jag mig fort, men det var ingen rolig upplevelse alls på slutet. Kvällen slutade på ett bättre sätt iaf. Vi hade en massa vänner över för middag. Alla tjejerna styrde upp en riktig amerikansk barbeque (hemmalagat såklart), det enda killarna behövde göra var att infinna sig hemma hos oss vid utsatt tid och sen blev de serverade en massa godsaker såsom:
-          Tortillachips med salsa och guacamole
-          Frozen margaritas
-          Barbequemarinerade revben
-          Cajunkyckling
-          Grillade majskolvar med hickorysmör
-          Minihamburgare med coleslaw, BBQ-sås och hemmagjord hamburger dressing
-          Pommes frites
-          Friterade lökringar
-          Cheesecake
-          Öl (amerikanska märken)
-          Vin (Zinfandel)
Igår söndags fick jag mig en ny läxa. Den här gången hade jag inte brist på vatten eller energi, däremot hade jag en sol som sken konstant i nästan 4 timmar = aj, aj, aj. Jag varnar känsliga läsare för bilden, först vågade jag inte lägga upp den, men jag kan bjuda på det. Rundan som jag cyklade var för övrigt magisk, Katarina gav tips om en runda via Genarp-Veberöd-Häckeberga. Jag hade lite problem att hitta (det snackades om att sätta en GPS på mig ifrån Katarina till och med J ), men jag lyckades bara köra fel en gång. Det blir samma runda till helgen!
Så vad har jag lärt mig den här helgen (eller återinlärt för detta är ju inte unikt för just i år, det har hänt tidigare)? Aldrig springa långpass utan en plan för vätskeintag, aldrig cykla långpass utan en plan för solen! Att jag aldrig lär mig…
För att avsluta detta måste jag också berätta om att igår söndag var det äntligen dags för utomhuspremiären av simning i hav. Nästan direkt efter att jag kom hem från min 11-milare stack jag till Sibbarp där det var premiär öppet-vatten-simning med klubben. Åh så kul det var att äntligen komma i havet och simma. Jag tyckte faktiskt inte att det var särskilt kallt, sen vet jag inte om jag är extremt tålig (tror inte det) eller om mina brännande axlar och ben gjorde att det kändes varmare i vattnet (tror mest på det alternativet).
Havssimningen var en perfekt avslutning på en ganska tuff träningsvecka, totalt 15 timmar riktig kvalitetsträning! Me like!


Amerikanskt tema

Buffén är serverad

Cheesecake, mmmmmm


Varning för känsliga läsare!!!!

2 kommentarer:

  1. Ja, sådär har jag bränt mig otaliga gånger. Man lär sig, uppenbarligen, inte. Senaste varianten, från igår, är att jag brände ovansidan av underarmarna efter att ha legat i tempoställning för länge. Heja oss triathleter! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej man lär sig aldrig. Haha underarmar pga tempoställning, den gillar jag. Jag är iofs mer röd på insidan av underarmarna, måste bero på att jag höll i tempopinnarna :)

      Radera